Vilar upp mig tre veckor i Skåne.

Efter ett dygn i Skåne har lugnet blivit ett faktum. Jag har min son sovande bredvid mig och en bok om narcissisters tillvaro. Jag är mer än nöjd.  För första gången på sju år är jag oberoende, färdig och invaggad i ro. 
 
Dock är andra beroende av mig. Men dessa två är bland de viktigaste i mitt liv nu och tills jag dör. 
 
Jag är lycklig. Och jag har gjort allt själv med underbart stöd från älskade människor. 
 
Trackback
RSS 2.0